onsdag 15 april 2009

Vacker tass

Ja, då känns det som om terapihundsutbildningen börjar dra igång. Matte var ikväll på en information, utan mig. Hon insåg att hon bland annat måste börja träna på att jag ska följa med andra personer. Det är väl inga problem. I dag tog jag en promenad med hussehusses kompis Bagarn Sand. Jag följde med så glatt. Han bjuder på en himla god fläskpannkaka.

För att bli godkänd på uppkörningen till terapihund måste man kunna fyra konster. Inga problem. Jag kan vacker tass, vacker tass, vacker tass och ... vacker tass. Perfekt!

Matte måste börja träna på att vårda sitt språk. Så här lät hon när hon kom hem:

FÖRBANNADE HUNDAR. DE DÄR SKORNA KOSTADE 1 200 KR, DET DYRASTE JAG KÖPT TILL MIG PÅ EVIGHETER! EN GÅNG HAR JAG ANVÄNT DEM! HUNDJ--R!

Jag är ju naturligtvis helt oskyldig men tycker att hon får skylla sig själv. Skorna framme och vi ensamma hemma. En dum kombination. Mensch!

4 kommentarer:

Ingela sa...

*skrattar**
Fina skor,och jag tycker trots allt att språket var helt ok!! Hade kunnat vara värre,lite snopet..
Tycker att ni alla besitter en skön humor.Alla familje medlemmar,och vad jag förstår även lille husse..
Det är skönt,att kunna varva skratt och tårar.Det gör jag i princip alltid när jag läser er blogg.Jag tackar för det,för mig är både skratt och tårar förlösande,båda på sitt sätt!!
Fortsätter att titta in till er varje dag,skrattar med er och gråter med er..sov gott så ses vi morgon!!

Tilda sa...

Hej Edison. Du kanske kan lära dig ett av mina förnämligaste trix: "snurr". Elegant snurrar jag runt min egen axel (så att säga) och får för detta något litet gott av någonting. Vippe har helt missupfattat detta uppdrag. Han snurrar I LUFTEN (ganska ovärdigt faktiskt). Matten försöker lära Vippes polare Myran att snurra runt men hennes midja eller kanske brist på midja tar emot.

Kram från Tilda

Ps. Din matte springer förmodligen mycket snabbare än min. Jag hinner liksom insupa dofter i (den makliga) farten.

Nelsson sa...

Det där med skor förstår jag mig på väldigt bra. Jag har under större delen av mitt liv inte haft tillgång till skohyllan. Nu har de tagit bort gallret. När matte inte bryr sig om mig hämtar jag hennes kängor och parkerar under matbordet på finaste mattan. De finare skorna håller hon koll på. jag har hittills inte ätit upp några.
När det gäller jogging: min matte har idag tvingat mig att kuta bredvid cykeln! Så onödigt!

Majsan sa...

På den tiden jag tog mig fram på höga klackar lyckades jag alldeles själv få mina skor att se ut så där. Då svor jag ve och förb´över dessa evinnerliga galler i T-banan. Jag var nog mycket uppskattad hos vår lokale skomakare som höll honom med arbete.