onsdag 31 december 2008

Gott nytt år



Det känns lite konstigt när någon säger till oss att 2009 bara kan bli bättre. Vår lilla husse kommer inte tillbaka. Hur kan det då bli bättre? Samtidigt är vi tacksamma för alla som vill oss väl. Vi måste på något sätt lära oss att leva med sorgen för den kommer alltid att finnas kvar. Den ändrar skepnad hela tiden och det kommer den att fortsätta att göra.

Ikväll tänder vi ljus för de barn som inte finns med oss längre. Vi tänder ljus för de barn som kämpar. Tim, som är barnambassadör för Nalles Resa, kämpar för sitt liv och Moa, som fått en resande Nalle, fick igår beskedet att cancern kommit tillbaka. Vi tänder ljus för dem och för alla som i det dolda slåss mot grymheten. Jag var nyss in och tittade på insamlingen som startades av fru G och såg att det ramlat in bra med pengar. Tack fru G och tack alla givare! Insamlingen finns på


I dag var vi äntligen och tränade agility och vi var jätteduktiga. Drutt är fortfarandel lite skraj för vippbrädan men han tar sig över. Nu ska vi ta en promenad till kyrkogården och sedan har vi stalltjänst i kväll. 60 hästar ska utfodras! Men det är mysigt.

Ett gott nytt år på er allihop!


Foto: www.fotoakuten.se

måndag 29 december 2008

Vardag med guldkant

Drutts och mina vardagar börjar med en promenad med matte. När hon har åkt till jobbet gosar vi ner oss i hennes säng. Ungefär vid halv elva blir vi hämtade av Nisse, mattes pappa och min lilla husses morfar, och åker ut i skogen i ett par timmar. Därefter får vi mat och sedan har vi lugna timmen med Nisse. Ja, det kan bli flera timmar. När det mörknar börjar vi vänta på att mattematte ska komma hem och sedan på att matte ska hämta oss. Varje fredag får vi varsin glasstrut innan vi åker hem. Ganska bra dagar med andra ord!

Idag fick vår dag en alldeles speciell glans. Under vår skogspromenad stod plötsligt skogens konung framför oss, mitt på stigen. Både Drutt och jag blev alldeles stilla, tagna av en stundens allvar. Drutt skällde inte ens. Efter ett tag travade konungen majestätiskt iväg och vi sprang tillbaka till Nisse som ropade på oss. Vi höll oss ganska nära honom resten av promenaden.

söndag 28 december 2008

Påvens jultal



Min lillmatte sade till mig att jag måste blogga om påvens jultal. Det gör alla andra bloggare, sade hon. Så då gör väl jag det också.

Min enda kommentar är att jag nu äntligen vet vad påven har på huvudet!

En dumstrut!

"Mensch!"

lördag 27 december 2008

Träning

Idag tränade vi lydnad.

BORING!

Jag blir så irriterad på matte. Hon är så högljudd när hon hela tiden ropar: Bra Drutt! Duktig Drutt! Jätteduktig Drutt! Dessutom proppar hon i den stackars killen levergodis.

Jag säger bara en sak. JAG KAN OCKSÅ! MEN JAG VILL INTE!

Ta fram lite agilityhinder istället!

Men matte säger att jag inte får tävla i agility. Jag är 44,5 cm i mankhöjd och då måste man starta i large. Alldeles för högt, säger matte. Annat var det när jag tränade med min lilla husse. Han höjde hindren så mycket det gick och när matte bad honom sänka sade han:

”Jag vet vad min hund kan!”

Och det visste han!

Men faktiskt var det lite jobbigt när min lilla husse hade fått vara med hundgruppen vid Västerås-polisen en dag. Då kom han hem och ville att jag skulle krypa och attackera och jag vet inte allt. Ja, ja. Han insåg ganska snart att jag inte ville bli någon polispudel...

torsdag 25 december 2008

Dagens tips

Har ni ett smycke som mist sin glans? Då ska ni få ett tips om vad man kan använda en Drutt till!

1. Ta en mattematte och sätt på henne smycket, helst ett stort kreolörhänge i guld.

2. Skicka iväg mattematte på semester i en vecka.

3. Ta med Drutt till Arlanda för att hämta mattematte när hon kommer tillbaka. Förutom att Drutt blir så glad att han kissar på sig när han återser sin mattematte råkar han då också svälja smycket.

4. Vänta i två dygn.

5. Därefter: Släpp inte en bajsnödig Drutt med blicken!

6. Där kommer det! Blankare än någonsin! (Ja, efter viss avsköljning förstås.)

Lycka till!

måndag 22 december 2008

Jul


Alla som har förlorat en älskad person vet att julen aldrig kan bli som förut. Min lilla husse älskade julen, älskade att få mest paket och allt som hörde till. Som alla barn.

Det var i advent förra året som smärtan tog över min lilla husses liv. Han fick mer och mer smärtstillande men ingenting hjälpte.

”Smärtan är som en stor och argsint hund. Man sätter på den starkare och starkare koppel men den lyckas alltid slita sig loss.”

Vi struntar i julen i år. Vi gör extra fint på min lilla husses grav, med många ljus.

Jag vill ändå önska alla barn, alla djur och alla snälla vuxna människor en god jul.
Var rädda om varandra.

Men matte! Om du vill får du gärna köpa en liten julklapp till mig i alla fall. En ny pipleksak -Drutt har haft sönder alla – eller ett litet ben eller så.

”Jag begär ingenting men det vore väldigt snällt.”

Foto: http://www.fotoakuten.se/



söndag 21 december 2008

Livets krigare



Tänk att få träffa en kille, en ung liten man

Denna pojke kan av många få flera namn

En krigare som krigat flera krig än många länder

Grabben med glädje för livet men en sån nyfikenhet för världen bortom livet

Hans kunskap kring livet och mycket annat gjorde honom nästan till en riktig storhet

Denna lilla man och krigare blev blott 11 1/2 år

Den värme jag har i mitt hjärta över den ynnest ha fått träffa honom gör att han alltid i mig är ett litet uns levande

Skrivet av Leone Nyman, Drefvikens kennel. Drutts uppfödare. På tal om stora hjärtan vill jag också nämna Fru G som startat en insamling till Barncancerfonden till minne av vår lilla husse. Se

http://www.barncancerfonden.se/2326

fredag 19 december 2008

Dr Drutt



Det här är Drutt. Men låt er inte luras av hans vackra ögon. Drutt är en vilde. En fulltankad bulldozer! Och han är min raka motsatt. Om vi är ute och går, till exempel, och ser en katt så tänker jag: ”Oj vilken söt och fin katt.” Drutt, han tänker: ”Mörda!”

Drutt var fyra månader när han blev portad från pudelpromenaderna, sex månader när han blev utkastad från hundcaféet, ett år när han fick dagens ris i tidningen från ”nu hundrädd farbror med tre stygn i vaden”. Nej då, jag skämtade bara. Dagens ris har han inte fått. Än.

Ja, jag vet, Drutt. Collien hade ingenting att göra på en pudelträff och den där pinschern försökte ta din kaka. Men du tog nog i lite väl .….

Nåja, jag har aldrig tråkigt tillsammans med Drutt. Och vår lilla husse tog han hand om på allra bästa sätt. Han är faktiskt väl värd sin bragdhundsmedalj, dr Drutt.

Och jag kan berätta en hemlighet. Egentligen är Drutt en liten mammagris som helst ligger i mattes knä. När ingen ser.

”Först ville jag ha en hund.
Då fick jag en pudel.
Sedan ville jag ha en pudel.
Då fick jag en Drutt.”

Foto: Majsan

torsdag 18 december 2008

Månen



Alltid när jag tittar på månen pratar jag med min lilla husse. Är det där hans själ finns? Tänk på månens dragningskraft! Den kan flytta hela hav. Kan den då inte dra till sig en liten själ som just lämnat sin kropp?

Hej förresten. Jag heter Edison. Du får gärna göra som min lilla husse, kalla mig ”Sir Edison”. Jag är inte vilken pudel som helst. Jag är ambassadör! Jag är ambassadör för Nalles Resa. Tillsammans med dem ska jag försöka skapa ljus hos barn som har det svårt. Läs gärna mer på http://www.nallesresa.se/.

Och som om inte det räcker: Jag är dessutom årets bragdhund.

Tillsammans med min ”brorsaDrutt fick jag det fina priset den 6 december.

Men min hjälte är min lilla husse. Och jag kommer alltid att vara hans hund. Det kan ingenting ändra på!

Jag är en riktig pudel, en mellanpudel. Förra veckan såg jag Anders Borg på TV, finansministern. Han gjorde en pudel. Han medgav att det var fel att höja A-kassaavgiften. Vad söt han var. Men jag rekommenderar inte att han anmäler sig till några utställningar! Man får inte ha svansen mellan benen då.