Gissa hur det låter när man rullar in en fodervagn i ett stall med 60 hästar. Alla gnäggar och börjar sparka i väggarna. Samtidigt. Drutt, han sprang ut från stallet. Efter ett tag gick matte och jag för att titta var han tagit vägen och hittade den stackarn snyftande vid bilen. Matte öppnade bakluckan för att släppa in honom och då fick han så bråttom.
Lite för bråttom tyvärr...
Han hoppade innan luckan var öppnad och pang, rakt in i den. Sedan låg han där och kravlade på marken, lite yr i pälsbollen.
Senare på kvällen, lagom till tolvslaget, hälsade vi på en familj i närheten av oss. Drutt gick in långt under soffan eftersom han tyckte att det smällde så mycket ute (och kanske för att han hade lite huvudvärk). Efter ett tag hörde vi små snyftningar under soffan. Matte försökte locka ut honom med godis men då snyftade han ännu mer. Han satt fast! Hans tofs hade fastnat i underdelen till soffan. Matte nådde honom inte och när vi lyfte soffan luggade vi honom. Det var ganska roligt att se. Tre tanter som stod och höll upp en supertung soffa medan matte försökte göra sig smal (hm) och åla in under för att nå Drutt.
- Hämta en sax, skrek en tant.
- Nej, skrek matte. Då blir Agnes och Leone vansinniga!
Efter mycket stånk och stön lossnade tofsen från soffan och Drutt kunde komma ut. Sedan lämnade han inte mattes knä!
Foto: Majsan
2 kommentarer:
Soffan är ett bra ställe att gömma sig under. Problemet brukar uppstå när man ska ut igen. En gång lyfte matte o husse soffan så den gick i två bitar... Men varför detta hoppande i bageluckan, jag trodde broder Drutt var en riktig tuffing?
/Nelsson
Jag är en tuffing!!! I alla fall när jag inte är rädd...
Skicka en kommentar