fredag 6 november 2009
Darwin? Nej, Drutt
Uppfödaren kallade Drutt för Drutt eftersom det lät så när han sprang över golvet, drrrrutt. Drutt var en rymmare, alltid på väg någonstans för att upptäcka världen, så liten han var. Matte ville därför att han skulle få heta Darwin. Ett busigt namn, Disney eller Dennis, tyckte Agnes och David. Men när vår lille husse träffade Drutt första gången, i maj 2007, sade han: "Nej, han kan inte heta Darwin eller Disney eller Dennis, det är omöjligt. Han är ju en Drutt!"
Våren 2006 sade David: "Mamma, om jag får ett återfall, lova att jag får en hund till då. Jag vill ha en hund för varje tumör!"
"Naturligtvis, David."
Vi trodde inte att det skulle bli något återfall. Behandlingen var svår men gav förväntade resultat. Operationen hade faktiskt lyckats.
I september 2006, efter det fruktansvärda beskedet att tumören var tillbaka, sade David. "Nu är jag väl värd en ny mobiltelefon? Och så ska jag ju få en hund till!"
Mobiltelefonen köptes direkt - två faktiskt, för matte körde omgående den första nya telefonen i tvättmaskinen - men vi kom överens om att vänta med hundvalpen till efter behandlingarna. Vi visste att det nu skulle bli mycket tufft och att David skulle få vara mycket inlagd.
I mars 2007 hade allt gjorts för att få bort tumören. David hade flera gånger varit nära att gå under men tumören hade inte påverkats. Den hade visserligen inte växt i storlek men var fortfarande aktiv. Den 26 april 2007 gjordes på nytt en röntgenundersökning. Katastrofen var ett faktum. Tumören hade börjat växa. Det bestämdes att David skulle gå på en underhållsdos cytostatika för att försöka hejda tillväxten. Samtidigt skickades Davids journaler till andra läkare, i Sverige och i Tyskland, för att se om någon hade en idé om vad som skulle kunna rädda Davids liv.
Det var dags att infria löftet till David. På Drefvikens kennels hemsida hittade matte en återbudsvalp som beskrevs som en liten vilde med ett sjujäkla humör. "Det där är vår valp!" sade matte.
Så hälsade David på Drutt och hans syskon. Det blev kärlek vid första ögonkastet.
Tack Leone för att du lät oss få Drutt, trots att du visste hur svår vår tillvaro skulle komma att bli.
Drutt är fortfarande en riktig upptäckare. Allt ska undersökas. Han skulle ha en egen blogg men han har inte tid med sådant. Han får i stället twittra lite om sina upptäckter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag träffade Drutt och hans syskon hemma hos Leone när de var små. "Den här valpen skulle jag vilja att du köpte om du inte hade haft tre hundar redan" sade Leone då och jag TROR att det var Drutt (för det var en riktigt rolig och fartig hanvalp hon syftade på). Men det var ju hos er som det var meningen att han skulle hamna. Jag blir alldeles tårögd av ditt blogginlägg idag. Kram!
Erika inte bara du blir tårögd..
Edison din matte är förbaskat duktig på att sätta ord i pränt!
kram till er alla!
Twittra på Drutt - verkar vara lagom - eftersom du är som din mor - man har liksom inte tid...
/ en tårögd uppfödare tackar för fina ord
"sucka mitt hjärta , men brist icke"
Kram
Majsan
Egentligen är ju fler kommentarer överflödiga. Men er matte har verkligen orden i sin makt, för jag misstänker att hon hjälper till LITE i bloggen och twittrandet!
Skicka en kommentar