Lego är världens mest geniala leksak, skriver Jostein Gaarder i den underbara boken Sofies värld. Det kan jag verkligen hålla med om. Med lego är ingenting omöjligt. Man kan skapa alla världar man drömmer om.David älskade lego. Tack vare det kunde vi göra sjukhustimmarna mer än uthärdliga. Även hemma var det mycket legobyggande.
”Mamma, jag tycker att vi köper ett nytt lego och en flaska vin och har en riktig myskväll!”
Vi blev riktiga legoexperter! David byggde fritt och skapade hela legostäder på golvet i sitt rum medan matte älskade att knåpa efter ritningar.
”Mamma, jag tycker att vi köper ett nytt lego och en flaska vin och har en riktig myskväll!”
Vi blev riktiga legoexperter! David byggde fritt och skapade hela legostäder på golvet i sitt rum medan matte älskade att knåpa efter ritningar.
Vi byggde allt i Star Wars-serien, som till exempel Hyena Droid Bomber, Republic Attac Shuffle, Anakin`s Jedi Starfighter, AT-AP Walker, Spider Droid. Efter det gick vi över på Castle och byggde riddarborg efter riddarborg. Vi byggde Bionicle, Exoforce och Creator.
I februari 2006 hade tumören med hjälp av cytostatika krympt från 10 cm till 2 cm. Professor G skulle nu göra ett försök att operera bort resten. Det var en svår operation eftersom tumören satt mycket illa till och han gav oss inte mycket hopp om att få bort allt. Matte berättade för David att tiden går så sakta när man sitter och väntar under en operation.
”Då vet jag! Vi köper ett stort lego och så ska du ha byggt färdigt det när operationen är klar!”
Ja!
Ur dagboken den 16 februari 2006
Efter fem timmars operation kom professor G ut och berättade, strålande glad, att de hade fått bort hela tumören. Nu höll de på att avsluta och sy igen. Medan vi pratade blev dock G kallad tillbaka till operationssalen. David hade drabbats av en blödning då ett stort kärl brustit. Jag fortsatte att bygga lego i ett rasande tempo samtidigt som jag fick rapporter genom dr R. Det var lite kaotiskt, berättade han, det blir så när det inträffar en blödning. Läget var tack och lov snart under kontroll. Efter ytterligare tre timmar fick jag äntligen träffa David. Han var så onaturligt vit. Han fick blod i fyra infarter. Det var dränage satta på flera ställen. Syrgas, morfin, vätska, epidural och så all övervakningsutrustning. Jag frågade honom om han hade ont men han var bara intresserad av en sak:
”Är skeppet färdigt? Var är det? Blev det snyggt?”
7 kommentarer:
Nä vet du vad. Nu gråter jag en liten skvätt. Vilken underbar mamma du är och var till denna fantastiska lilla kille. *snyft* Kram./Erika
Ps. Lova att du gör en bok av dina Davidinlägg (ja, gärna de andra också, förstås).
Jag ryser....underbar unge,underbar mamma....
Hur har du klarat allt detta Lotta?
massor med kramar!
När jag läser det som skrivits i dagboken, så rusar oändligt många känslor och tankar runt i kroppen som inte går att översätta i ord. Vid försök ser det väldigt tunt och endimensionellt ut. Så istället för att försöka mig på det så skickar jag varma kramar till er alla.
Kram Kram Kram.....
Majsan
Tårarna rinner när jag läser. Som alltid, mina varmaste tankar.
Jag ler stort! David hur fantastisk var du inte att avleda mammas oro?!
Tack Lotta för att du orkar blogga!
Säger som Erika - ta nu tag i detta att göra inlägg och även Agnes blogg till egen bok! Ni kan glädja många och få många att förstå vad de själva genomlider..
Håller med de andra, vilken underbar mamma du är! Och håller definitivt med om att lego är världens mest geniala leksak :D Nästan tio år efter att jag packat ner mitt lego och lagt upp det på vinden upptäckte jag bygglusten på nytt och nu har jag ett helt hörn med en legostad i mitt sovrum. :)
Tack för din kommentar Moa och alla andra. Underbar mamma? Ni anar inte vad det är mycket jag önskar att jag gjort annorlunda. Usch.
Kram Lotta
Skicka en kommentar