onsdag 27 juli 2011

Saknar

Jag läser i boken som finns vid Davids grav. Jag inser att jag aldrig aldrig får glömma att det finns några som saknar David precis lika mycket som jag.



(Klicka på bilden för tydligare text)

4 kommentarer:

Sarah sa...

Åh, lilla fina Edison. Visst är det så att man är helt uppe i sin egen sorg och glömmer annat. Och det är okej. Och som tur är blir man påmind om världen utanför sig själv ibland. Världens största klistund till dig.

Anonym sa...

Kan inte bli tydligare.....
Kram Ingela

Lotta sa...

Funkar tydligen inte att klicka på bilden. Hoppas ni ser ändå.

Tack Sarah och Ingela. Det är nog som du säger Ingela. Tillräckligt tydligt.

Kram!

Anonym sa...

Fick mig en riktig tankeställare där! Vi har ju det bökiga med en "liten" som inte vill prata om hur det känns. Men jag kan ibland misstänka att det lämnat djupare sår att tacklas med än hos mig och min syster, men det vill inte pratas om hur jag än försöker. Kram till er alla