”Det kom ett flygplan med hemvändande soldater från Afghanistan. De var skadade, nästan allihopa!” berättade Agnes för en tid sedan. ”Och de som inte var skadade fick följa med planet tillbaka till Afghanistan.”
I dag kommer en av soldaterna hem för gott.
Kenneth, 22 år, kommer hem i en kista.
Hans uppgift var att hjälpa den afghanska regeringen att skapa stabilitet. Hans uppgift var att understödja en trupp som var beskjuten med handeldvapen.
En gigantisk uppgift i ett krig ingen förstår.
Kenneth 22 år. Uppväxt i Sverige med Björnes magasin, Fångarna på fortet och krig från Hollywood. Oavsett hans duglighet, som jag absolut inte ifrågasätter, undrar jag var och hur han hunnit förvärva den kunskap och kompetens som måste krävas för ett sådant uppdrag. 22 år.
Det kanske är så att vi ska ha trupper i Afghanistan. Men ska fronten utgöras av män som knappt hunnit börja leva?
Vem har fått dessa unga killar att direkt efter militärtjänstgöring söka sig till Afghanistan? Har de fått veta hur verklighetens krig ser ut? Har de ens fått rätt verktyg? Har de fått bästa tänkbara utrustning? Bästa pansarvagnarna?
Kenneth dog för freden, sägs det nu i ett försök att göra hans död ärofylld.
Nej, Kenneth, 22 år, dog en brutal och totalt meningslös död. Så ser sanningen ut. Så ser krig ut.
6 kommentarer:
Ja håller helt och fullt med...så totalt meningslöst.....kram
Det känns så galet att folk i min ålder är i krig och dör när man själv håller på att avsluta sin utbildning. för att sen börja leva riktigt vuxenliv. Helt galet.
Ett slöseri, ett ofattbart slöseri med liv som skulle ha levts.
Håller helt och fullt med dig! Min son åkte på utlandstjänst 20 år gammal till Kosovo i FREDSTID. När han kom hem därifrån så kom han med i Nordic Battle Group. När han insåg att han skulle komma att åka till Tcad på sin första tjänstgöring, 21 år gammal, så började han fundera. Han visste att risken var stor att han skulle komma att stå öga mot öga med en barnsoldat en dag. Barnsoldater som är höga som höghus med skarpladdade vapen. Han insåg också, klokt nog för en 21åring, att han skulle vara tvungen att döda för att inte bli dödad själv. O jag kan inte säga hur mycket jag grät när han sa: "Mamma, hur ska jag kunna döda ett barn?"
Jag är väldigt tacksam och stolt över att han backade ur måste jag säga. Nu är han snart 25 år och jobbar som personlig assistent till en handikappad kille i samma ålder som han själv. "Skönt att kunna göra skillnad för någon" säger han ...
Nordic Battle Group består idag mest av unga människor som precis har gjort lumpen ...
Sussa, vad skönt att läsa om din son. Han är verkligen någon att vara stolt över!
I tisdags kväll, vid tio i åtta, var jag ute och red. Ett Herculesplan passerade mig på ganske låg höjd. Jag förstod att det var planet med Kenneth Wallins kista. Det skulle landa i Uppsala. Det var starkt och jag tänkte naturligtvis på Kenneth Wallins familj som stod på Ärna flygplats och väntade på honom. Stackars stackars dem.
Kram Lotta
Världen är så ofattbar så man förstår ingenting ibland.
Skicka en kommentar