Dogwalk

Matte tycker att jag och Drutt har blivit för kaxiga ihop. Hon har därför bestämt att göra mer med oss en och en. I dag var det min tur att ha en mattedag medan Drutt följde med mattematte och hussehusse ut i skogen.

Först gick vi till torget där vi träffade Gert och Robert. Tillsammans med ungefär 70 andra hundar spred jag glans över en del av deras promenad från Ystad till Haparanda för att samla in pengar till cancerfonden. Det var jätteroligt och jag träffade många gamla och nya hundvänner.

Vi klev av promenaden efter cirka 5 km då vi kommit fram till Nikkis stall. Eftersom hon var ute i hagen passade vi på att göra fint i hennes box. Pudelfnatt i sågspån, det kan rekommenderas!!!

Efter någon timmes bus i stallet promenerade vi hem igen.

Nu njuter vi av lugnet innan stormen Drutt bryter ut.

När andra köper påskägg...

David somnade in på skärtorsdagen kl. 17.00 den 20 mars förra året. En tidig påsk.

Vi visste att han inte skulle överleva påsken. Tanken på att han skulle komma att ligga på ett bårhus under helgen var fruktansvärd. Matte ringde därför begravningsbyrån redan under dagen på skärtorsdagen, medan David fortfarande kämpade för varje andetag. Hon gick ut på loftgången för att han inte skulle höra och förberedde begravningsbyrån på att det snart var slut. Hon beställde kista. Ledsen och förtvivlad skickade hon ett sms till en kompis: ”Det här är inte klokt. Jag har just köpt kista till David.” Svaret blev: ”Det får inte vara sant. Det är så grymt. När andra köper påskägg till sina barn köper du kista.”

Begravningsbyrån hämtade David på långfredagen. Han bäddades ner i kistan med sina favorittäcken, sin goskudde och massor av mjukisdjur och kördes sedan till S:t Olofs kapell.

Vi köper inga påskägg i år heller.

Tikar!

Såg ni i förra inlägget hur många tikar som hörde av sig. Inte visste jag att ont i örat kunde vara ett så bra raggningsknep. Matte hälsar och säger att hon också har ont i örat! Ha, hon kan ju försöka men jag tror inte att det funkar lika bra på killar!

Nu alla Florence Nightingalere är det filmtajm. Titta på det här avsnittet ur ett norskt TV-program, Pia i Bryssel. Haha, skulle kunna vara Agnes i Bryssel! Eller Drutt!

Aj aj

Nej, jag tränar inte inför påsken. Jag är nybadad och tycker att fönen låter för högt. Och sedan har jag öroninflammation. Jag hade haft lite klåda i ett öra ett tag men natten till fredag fick jag så himla ont. Jag gick och gick, ruskade och ruskade, och pep. Det var bara för matte att vara hemma för vård av sjuk hund på fredagen och åka med mig till veterinären. Mitt öra var inte snyggt men nu har jag fått smärtstillande och örondroppar. Lite kul var det att komma till veterinären för jag upptäckte att jag blivit lite av en kändis. Alla visste vem jag var och veterinären sade att hon läste min blogg. Smickrande! Sedan kom alla ihåg mig från mitt förra besök där. Det var ett besök som kunde ha tagit en ände med förskräckelse! Jag hade gjort illa ett ben och eftersom jag inte ville stödja på det fick jag en spruta Metacam (av en annan veterinär). Ja, då kunde jag stå på fyra ben. Ett tag i alla fall. Sedan kunde jag inte stå på något ben. Allergichock!!! Så helt plötsligt låg jag uppkopplad till en massa apparater, fick sprutor, dropp, you name it. Det här var bara några veckor efter min lilla husses död och matte tyckte inte att det var någon speciellt trevlig situation. Det enda hon tänkte var att jag skulle få ligga i samma grav som min lilla husse.

Veterinären kände även igen Drutt från min blogg och eftersom han var med för att vaccineras frågade hon lite försiktigt hur han skulle hanteras. Haha, vilket rykte jag gett honom! Han fick i alla fall sin spruta helt utan sensationer. Denna gång.

Hur är din förmåga att fatta beslut?

Matte var på anställningsintervju. En fråga var: Hur är din förmåga att fatta beslut? Tidigare hade svaret blivit: ”Jag har inga problem med att fatta beslut.” Men nu kan hon inte svara lika säkert. Du vet aldrig vilka beslut livet tvingar dig att ta.

"Kan du berätta om det svåraste beslut du fattat?"

Ja, vilket var svårast?

Att avbryta vår lilla husses cytostatikabehandling? Att i hans livs slutskede sätta in en smärtlindrande medicin som kunde ge hjärtstopp?

Sommaren 2007 stod det klart att ytterligare ett försök att operera vår lilla husse hade misslyckats och att varken cytostatika eller strålning bet på tumören. Hans journal skickades till Tyskland för en second opinion. Läkarna där sade att det enda som skulle kunna rädda David var en radikal operation där bland annat hans bäcken, vänster höft och ben, en bit av ryggraden och flera inre organ skulle opereras bort. Akademiska sjukhuset sade nej eftersom det ansåg att operationen skulle innebära en oetisk stympning. Operationen gav heller inga garantier eftersom det kunde finnas cancerceller i andra organ. Karolinska sjukhuset sade ja.

Beslutet var vårt.

”Nej, jag kan inte berätta om mitt svåraste beslut. Jag har tvingats till beslut som ingen människa ska behöva ta. Och som ingen riktigt kan förstå grymheten i. Jag måste leva med de besluten i hela mitt liv, dag och natt, varje sekund, och jag får aldrig veta om jag gjorde rätt.”

Kalas

Drutt, han är inte så dum. Han bjöd bara två till sitt kalas, mig och vår lilla husses kusin Emma, 4 år. Vilket tårtkalas det blev då! Berätta inte för Emmas föräldrar att hon och Drutt åt med samma sked. Å andra sidan är nog Drutt renare i munnen än någon människa. I alla fall när han inte har ätit hästbajs...

Förresten, man blir lös i magen av mycket tårta...

Hussehusses bil

Hussehusses bil har ingen skuff och inget baksäte så Drutt och jag sitter på bästa passagerarplats när vi åker i den. Det tycker jag om! Men jag tycker inte om att bli lämnad ensam i någon bil! Hussehusses bil har dock en fördel. Tutan fungerar även när tändningen är avslagen och nyckeln ur. Och den låter HÖGT! Så, är jag smart eller är jag smart? Vad tror du jag gör när hussehusse lämnar oss ensamma i bilen? TUUUUUT!!! Ni ska se vilken fart han har på de gamla snickarbenen när han springer tillbaka till oss! (Tänk er Zeb Macahan i full galopp. Utan häst.) Haha.

Förstår ingenting!

Nelssons matte tipsade matte om att för hälsans skull läsa en deckare. Matte tog henne på orden. Hon brukar faktiskt läsa deckare, under semestrar och när hon känner sig trött. Det är uppiggande, säger hon.

Jag förstår ingenting.

Matte läser nu deckaren ”I djävulens sällskap” av Peter Robinson. En mästare i genren sägs det. På sidan fem sker det första mordet. En ung kvinna våldtas och stryps. På sidan tolv nästa. En näst intill totalförlamad kvinna får halsen avskuren. På sidan tjugo visar det sig att den förlamade kvinnan tidigare varit misstänkt för mord på fem flickor som torterats till döds. Stopp! Jag vill inte höra mer!

Jag förstår ingenting.

Om Drutt och jag – för hälsans och nöjets skull - hade legat och läst böcker om pudlar som plågades, flåddes och gick en kvalfull död till mötes lovar jag att matte omedelbart hade ringt Anders Hallgren.

Ta mig tusan om inte matte ser lite piggare ut av den rysliga litteraturen! Hon har dessutom mage att äta choklad medan hon läser om det ena mordet hemskare än det andra. På nattduksbordet väntar nästa Robinson-roman: ”Kall som graven”.

Jag förstår ingenting.

Jag går tillbaka till mina filosofer.

”Människan är det enda djur som kan rodna. Och som har anledning att göra det.”
Mark Twain

Pudelveckan

Vecka 12 kallades i tidningarna för pudelveckan. Nja, jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Jag letade på Wikipedia efter vad som egentligen menas med att göra en pudel:

"på order uppifrån göra offentlig avbön på ett påfallande ödmjukt sätt, som kontrasterar mot tidigare kaxigare uppförande (lika lydigt och ekvilibristiskt som en dresserad cirkuspudel)"

Jag kan bara konstatera att jag sällan behöver göra avbön och för det andra hatar cirkuskonster. Drutt skulle behöva gör avbön ibland men någon stolthet har han väl grabben.

Filosofen Schopenhauer – den store pessimisten – ropade ibland till sin pudel: ”Mensch!” Hunden drog sig då med svansen mellan benen ynkligt jämrande in i sitt hörn.

Så vi kanske tillsammans allihopa ska ryta ”mensch” till Falkengren och de andra bonusdirektörerna.

Schopenhauer sade många bra saker: ”Äktenskapet fördubblar plikterna och halverar rättigheterna.”

Apropå politiker sade han: ”Man säger att kunskap är makt. I helvete heller. Jag känner många som har mycken kunskap och helt saknar makt. Å andra sidan känner jag till många som har mycken makt och helt saknar kunskaper.”

Vadan detta filosofiintresse? Jo, matte ligger nerbäddad med influensa och eftersom jag klagar på att vi den senaste tiden fått alldeles för lite mental stimulans läser hon högt för Drutt och mig ur ”20 filosofer”. Nästa filosof är Kierkegaard. Ångest, skuld, existentialism… Mattematte och hussehusse, ni hämtar väl oss i morgon bitti?!

Det är inga hundar. Det är två vargar.

Hundförbud på kyrkogården?

Nej du, det gäller inte mig och Drutt. Ingenting kan stoppa oss från att besöka vår lilla husses grav. Skulle någon säga något är mattes svar givet. Drutt är redan en ulv i fårakläder och jag skulle bli så arg att det inte fanns någon tvekan om min härstamning.

Tack alla snälla människor för er omtanke i kommentarer, i bloggar och per telefon. Tack alla ni som tände ett ljus för David. Många många kramar till er.